Denne
anmeldelsen er publisert i Per Distans nr. 1, 2004 og gjengitt her med tillatelse
av www.sverd.org og Börje Holmberg.
Morten Flate Paulsen: Online Education and Learning Management Systems.
Denna bok är ett utomordentligt intressant arbete, tillgängligt dels på Nätet, dels i tryck. För information om praxis inom online-undervisningen är det en guldgruva. Ett stort antal system presenteras med WWW-adresser. Särskild uppmärksamhet ägnas arbete i de nordiska länderna. Online-arbetet vid Paulsens egen organisationen, NKI i Norge, belyses ingående. Ett kapitel skrivet av Carl Holmberg ägnas utvecklingen i riktning mot online education i Sverige. Ett annat författat av Soren Nipper behandlar de danska förhållandena. Medan Morten Flate Paulsen är författare till huvuddelen av boken ingår i denna också bidrag inte endast av de båda nämnda utan också av Torstein Rekkedal, norska NKI:s forskningschef, Dominique Abrioux, Rektor vid Athabasca University i Canada, Ingeborg Bo och Erwin Wagner, nuvarande och föregående presidenter för EDEN.
Arbetet är faktaspäckat och innehåller också analyser och diskussioner av principer och tillämpningar. Ett kapitel jämför online-användningen i Skandinavien och Australien för stöd åt de studerande. Tillgänglighet, trender och förväntningar inför framtiden belyses på informativt och intressant sätt. Till de helt informativa delarna hör ett trettonsidigt kapitel om "online education terms", varvid det otal förkortningar som förekommer förklaras. Ironiskt nog förklaras förkortningen LMS (learning management system), som används redan i företal och introduktion, först på sidan 30.
Paulsen gör tydlig skillnad mellan e-learning, som inte nödvändigtvis behöver inkludera personliga kontakter, och online-learning som är en form av distansundevisning karakteriserad av användning av ett datornätverk för framställning och distribution av undervisningsstoff och tillhandahållande av tvåvägskommunikation via ett datornätverk så att studerande kan dra nytta av kommunikation med varandra, lärare och annan personal. Den a-synkrona kommunikation som datorkonferenser erbjuder belyses men borde kanske ha betonats kraftigare eftersom den de facto kommit att tillföra distansundervisningen mer än de flesta innovationer.
Paulsen presenterar en teori om "cooperative freedom" baserad på möjligheten att kombinera indivuduell frihet med gruppsamverkan. I presentationen av denna teori analyseras begreppen "freedom of time, freedom of space, freedom of pace, freedom of medium, freedom of access" och "freedom of content".
Författaren är mycket noga med att belägga sina påståenden
med relevanta referenser, nätadresser och litteratur. En av de mycket få
källor som läsaren möjligen
kan sakna är Ulrich Bernaths och Eugene Rubins artikelsamling "Reflections
on teaching and learning in an online master program" (Oldenburg: Bibliotheks-
und Informationssystem der Universität Oldenburg, 2003). Medan alla källor
avseende onlineanvändnng är helt up to date, är de skrifter som
avser annan distansundervisning något bedagade. Sålunda refererar
författaren till arbeten av Otto Peters och mig från 80-talet avseende
teman behandlade också under 2000-talet.
Detta arbete är sannolikt primärt avsett för den elektroniska versionen, vilken inbjuder till selektiv läsning och användning som ett slags uppslagsverk, men är i sin helhet av stort intresse, även om läsaren av den tryckta boken kan ha en och annan invändning mot redigeringen. Att detta är ett värdefullt verk som innehåller redovisning av djupgående kunskaper, lång erfarenhet och väsentliga fakta, torde emellertid ingen kunna bestrida.
Börje Holmberg
Läs mer på www.studymentor.com